Denna internationella standard ger kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser i smältsvetsförband (utom för strålsvetsning) i alla typer av stål, nickel, titan och deras legeringar. Den gäller för materialtjocklekar över 0,5 mm.
Kvalitetsnivåer för strålsvetsförband i stål ges i ISO 13919-1.
Tre kvalitetsnivåer ges för att tillämpas på många olika svetsade produkter. De betecknas med B, C och D. Kvalitetsnivå B passar ihop med de högsta kraven på den färdiga svetsen. Kvalitetsnivåerna avser produktionens kvalitet och inte produktens lämplighet för avsett ändamål (se 3.2).
Denna internationella standard är tillämplig på:
— olegerat och legerat stål;
— nickel och nickellegeringar;
— titan och titanlegeringar;
— manuell, mekaniserad och automatisk svetsning;
— alla svetslägen;
— alla svetstyper, t ex stumsvetsar, kälsvetsar och rörknutar;
— följande svetsmetoder och deras definierade undermetoder enligt ISO 4063:
— 11 metallbågsvetsning utan gasskydd;
— 12 pulverbågsvetsning;
— 13 gasmetallbågsvetsning;
— 14 svetsning med skyddsgas med icke smältande elektrod;
— 15 plasmasvetsning;
— 31 gassvetsning (bara för stål).
Metallurgiska egenskaper, t ex kornstorlek och hårdhet, täcks inte av denna internationella standard.