En ny europeisk standard gör det möjligt att minska utsläppen och hushålla med en ändlig resurs, genom att ersätta kalksten med återvunnen finkrossad betong vid framställningen av ny cement.

Varje år förbrukar svenska byggprojekt två miljoner ton cement. Samtidigt växer mängden cementblandat avfall i takt med att gamla byggnader rivs. Så hur kan vi återvinna materialet och göra byggprocessen mer cirkulär?

Den frågan har deltagarna i SIS kommitté för cement och byggkalk och deras europeiska kollegor arbetat med under en tid. Deras slutsatser presenteras nu i form av en ny standard som öppnar för att tillsätta återvunnen krossad betong till cementen.

– Gammal betong innehåller hydratiserad cement, ballast och vatten. Om du krossar den får du fram ett finmaterial som kan användas som filler och ge ny betong en något tätare och mer homogen struktur, säger Anders Rönneblad, som utöver sitt arbete på Heidelberg Materials även är ordförande i kommittén för cement och byggkalk.

^{Standarden EN 197-6 öppnar för att ersätta kalksten med finkrossad betong som filler i ny betong.}

Den kalksten som används vid framställning av cement har dubbla funktioner. En del blir reaktiv efter att den har bränts. Den går i dagsläget inte att ersätta med krossad betong, då den fungerar som ett nödvändigt och mycket starkt lim. Den andra däremot, som inte är bränd och som främst används av miljö- och produktionstekniska skäl, går att ersätta med krossad betong enligt standarden EN 197-6.

– Kalksten är en ändlig resurs, så det är positivt att standarden nu gör det möjligt att minska mängden som krävs.

Återstår för nya aktörer att lösa logistiken

Standarden blir extra intressant om industrin kan använda den för så kallad RCP – Recycle Concrete Paste, en nyutvecklad process som fångar upp koldioxiden från återvunnen betong och förhindrar att den släpps ut i atmosfären.

– Cementfabrikens rökgaser leds då igenom den krossade betongen som därigenom tar upp koldioxid som återigen kan bilda kalksten av det finkrossade materialet. Den blir dock inte reaktiv, men får bättre fillereffekt.

Anders Rönneblad förklarar att det återstår att lösa logistiken, för att cementindustrin på allvar ska kunna ta det nödvändiga klivet mot cirkulär ekonomi.

– Det finns gott om betong att återvinna, men hur ska den transporteras till cementfabrikerna och var ska den krossas. Framtidens cirkulära cementhantering skapar behov av nya aktörer, säger Anders Rönneblad.

Vill du veta mer om den pågående standardiseringen av cement och byggkalk? Besök kommitténs webbsida eller kontakta Karin Vestlund-Ekerby, projektledare på SIS.