Varukorg Minimera varukorgen
SEK SEK EUR EUR |
Rabatt | - EUR | - SEK |
Summa | EUR | SEK |
Frakt | EUR | SEK |
Moms | EUR | SEK |
Totalt | EUR | SEK |
Vad är egentligen bäst för klimatet: Engångsmuggar av plast eller papp? Den och liknande frågor kan vi snart få bättre svar på, genom en ny europeisk standard som möjliggör rättvisa jämförelser av hela produktens livscykel. Förslaget är på remiss till 29 januari.
Omställning till en bioekonomi är ett nödvändigt steg för att klara klimatutmaningarna. Det innebär att vi behöver kunna jämföra biobaserade- och fossila produkters påverkan på klimatet rättvist, under hela livscykeln. Hittills har de biobaserade produkterna ofta missgynnats i den sortens jämförelser.
– Idag krävs till exempel mycket mer detaljerade data för biobaserade produkter, de fossila kommer undan med att ge aggregerade data. Att ta fram data tar tid och slukar stora resurser. Dessutom lyfts inte fördelarna med biobaserade produkters möjlighet till kolinlagring fram tillräckligt, säger Maria Gustafsson, projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.
Under svensk ledning har en arbetsgrupp inom CEN med fokus på Sustainability criteria, life cycle analysis and related issues tagit fram en ny europeisk standard, som gör det möjligt att jämföra äpplen med päron på ett rättvist sätt. Förslaget är på remiss och tillverkare, upphandlare och myndigheter har fram till den 29 januari på sig att läsa och kommentera. SIS anordnar ett kostnadsfritt remisseminarium den 18 januari, som du kan anmäla dig till här.
Bio-based products - Life cycle assessment - Additional requirements and guidelines for comparing the life cycles of bio-based products with their fossil-based equivalents.
– Standarden förklarar vad som är viktigt att ta hänsyn till vid den här typen av jämförelser. Den utgår från de standardiserade metoder som ISO redan har tagit fram för livscykelanalyser.
Kopplat till varje aspekt som omnämns i standarden beskrivs vilka fallgropar som finns och hur man undviker dem. Stort fokus har legat på att få till tolkningssteget på ett bra sätt.
– Det är viktigt att vi kan göra den här typen av jämförelser på ett rättvist sätt, för att inte stanna upp omställningen till en bioekonomi, säger Maria Gustafsson.
Essity, Perstorp och TetraPak är några av de svenska organisationer som varit mest aktiva i arbetet. Sannolikt kommer fler biobaserade standardiseringsinitiativ framöver, i och med att Kommissionen har uttryckt önskemål om att fortsätta jämna ut spelreglerna mellan bio- och fossilbaserat i CEN:s Annual Work Programme 2024.
– Nederländska NEN har precis släppt det europeiska sekretariatet för bio-based products, vilket öppnar möjligheten att ta hem det till Sverige. Det ökar vår möjlighet att säkerställa att skogens intressen inte glöms bort samt skulle ge oss en direktkanal till Kommissonen och deras nyvaknade intresse för biobaserat, säger Maria Gustafsson.
Håll dig uppdaterad kring nyheter och information inom ditt verksamhetsområde.
Vi skräddarsyr nyhetsbrevet efter de områden du är intresserad av. Nyhetsbrevet skickas ut sex gånger per år.
Vill du veta mer om nationell och internationell standardisering kopplat till biobaserade produkter?
Kontakta Maria Gustafsson eller Karin Vestlund Ekerby på SIS.