Varukorg Minimera varukorgen
SEK SEK EUR EUR |
Rabatt | - EUR | - SEK |
Summa | EUR | SEK |
Frakt | EUR | SEK |
Moms | EUR | SEK |
Totalt | EUR | SEK |
Nu har SIS tagit fram en broschyr som ska ge byggbranschen vägledning i att tillämpa standarder för kvalitetssäkring av brandskydd. Michael Strömgren, ordförande i SIS/TK 181 berättar här om standarder kring brandsäkerhet i byggnader, och varför det finns risk för att bränder liknande den i Greenfell Tower i London kan hända igen.
Berätta om guiden Byggnadstekniskt brandskydd
– Inom brandskydd har vi många standarder som beskriver kvaliteten på brandskydd, framförallt på produktsidan. Guiden har tagits fram för att ge vägledning i olika klasser som finns för att beskriva denna kvalitet, eller brandskyddsegenskaper. En vanlig klass är EI 60 som är den brandcellsklass som lägenheter måste uppfylla för att säkerställa ett skydd mot brand hos grannen. Och bakom klassen EI 60 finns i botten standarder för provning, bedömningar och klassningssystem och just den provningen har snart funnits i 100 år. Och bakom klassen EI 60 finns i botten standarder för provning, bedömningar och klassningssystem och just den, själva standardbrandkurvan fyller nu 100 år.
Det har ju varit några incidenter med bränder i byggnader på sistone, hur tänker du kring det när det gäller standarder?
– Inom mitt eget forskningsområde tittar vi just på hur efterlevnaden ser ut i Sverige. Det finns tyvärr brister i svenskt brandskydd och det finns troligen ytterväggar i Sverige som liknar den konstruktion som förekom i Grenfell Tower. Det fanns andra faktorer vid branden i Grenfell Tower som bidrog till de allvarliga konsekvenserna, men vi måste vara medvetna om att liknade svagheter finns i Sverige.
– För att höja kvaliteten på brandskydd har vi under fyra år arbetat fram en ny nordisk specifikation för kvalitetssäkring av brandskydd, TS INSTA 952 Fire Safety Engineering - Review and Control in the Building Process. Det är en processpecifikation som gäller för byggnadens brandskydd under hela dess livscykel. Samtliga fem nordiska länder har deltagit inom ramen för INSTA-samarbetet och vi har haft en bred förankring med deltagande från bl.a. byggbolag och nationella myndigheter. Nu finns dessutom intresse inom den europeiska standardiseringsorganisationen CEN för arbetet där även tunga länder som Frankrike och Tyskland vill få igång en europeisk fortsättning.
Vilken standard på området används mest?
– SS-EN 13501-serien används mycket för att de ger nyckeln till kvalitet på byggprodukters brandegenskaper. Serien utgör själva klassifikationsstandarderna som ger en uppsjö av klasser på brandtekniska egenskaper. Dessa används i sin tur i svenska byggregler för att t.ex. ange vilken kvalitet det ska vara på tapeter, rörisolering, branddörrar ut brandtekniskt avseende. Alla som arbetar med brandskydd i byggnader och andra byggnadsverk använder sig av dessa klasser, från brandkonsulter till producenter.
– På systemsidan är nordiska INSTA 950 den viktigaste för tillfället och den ger vägledning för hur vi kan göra en riskanalys och värdering av brandskyddet för en hel byggnad. Den har status av en teknisk specifikation precis som de andra två INSTA-standarder som nu är på remiss och förväntas publiceras till sommaren 2018. De nordiska länderna har länge arbetat med funktionsbaserat brandskydd som möjliggör icke-traditionellt brandskydd och det nordiska systemet har influerat även på ISO-nivå.
Något annat som är på gång?
– Under våren förväntar vi oss också att översättningen av SS-EN-ISO 13943 ska bli klar vilket är den första svenska översättningen av en terminologistandard för brandskydd med över 500 begrepp. Motsvarande arbete saknas idag inom brandskydd vilket har gjort att vi har olika begrepp i svenska regler och standarder vilket har skapat förvirring. Samtidigt fastställer vi hur centrala begrepp som 'fire safety engineering' ska översättas och där har vi landat i det som bl.a. högskolorna använder, 'brandteknik'.
– Just nu diskuterar vi också hur vi kan lyfta kvaliteten på brandtekniska utlåtanden som brandkonsulter ofta gör, s.k. desktop analysis. Förhoppningsvis ska vi kunna få igång en förstudie på det området och där kommer vi titta på erfarenheter från England där man misstänker att skrivbordsanalyser var en av orsakerna till att branden i Grenfell blev så allvarlig. Ett annat stort område som vi utforskar är digitalisering och BIM och där tror jag att TK 181 skulle ha stor nytta av att höra hur andra kommittéer arbetar med denna horisontella fråga.
– Slutligen vill jag också nämna det stora internationella deltagandet vi har där vi i Sverige har några av de främsta experterna nationellt. Där har vi inte minst i ISO stor påverkan på områden som provningsmetoder, brandtekniska metoder, toxicitet och brandsäkerhet i tunnlar.
Michael Strömgren, ordförande i SIS tekniska kommitté för brandsäkerhet, berättar om standarder kring brandsäkerhet i byggnader.
Ladda ner broschyren om arbetet med att uppdatera och skapa nya standarder inom brandsäkerhet kring byggnader.