Ett kliv uppåt för personlyftar

Ett gediget internationellt standardiseringsarbete har resulterat i en säkrare och tydligare standard för personlyftar. Med större fokus på patientsäkerhet och ergonomi finns förhoppning om att antalet olyckor och dödsfall relaterade till personlyftar ska minska.

- Standardiseringsarbetet blir inte bättre än de deltagare som sitter i gruppen, konstaterar Erik Svarén, hjälpmedelskonsulent på Hjälpmedelscentralen i Region Jönköping.

- När han fick frågan om att engagera sig i omarbetningen av standarden SS-EN ISO 10535 Hjälpmedel - Personlyftar – Krav och provningsmetoder  behövde han inte fundera länge. Även om arbetet i en standardiseringskommitté var nytt för honom, så var inte erfarenheten av personlyftar och personförflyttning det.

En annan av deltagarna i den internationella arbetsgruppen är Kristin Törnkvist, produktchef på Etac som utvecklar hjälpmedel till vården. Med närmare 30 år inom branschen var det här ett viktigt tillfälle att få påverka och ytterligare höja säkerheten för alla som hanterar lyftselar och personlyftar.

I den internationella gruppen ingick ett 20-tal deltagare från såväl Europa som Asien, Nordamerika och Australien. Här fanns representanter både tillverkare och användare representerade och även testinstitut. Arbetet har resulterat i en omarbetad utgåva, som också har kompletterats med en vägledning och en checklista.

- Med den erfarenhet som fanns i arbetsgruppen har vi fått till en hel del förändringar som i förlängningen minskar risker och höjer säkerheten för brukarna, säger Kristin Törnqvist. Nu finns en gemensam internationell terminologi, som gör det lättare att jämföra olika företags produkter, på ett mer strukturerat sätt.

I ett internationellt standardiseringsarbete ligger många lärdomar. I fallet med personlyftarna kom bland annat bilindustrin i Asien in med synpunkter, och förutsättningar för robotic features på personlyftar fördes in i standarden. Ytterligare en faktor som ofta skiljer Sverige från många andra länder, är vem som bekostar – i det här fallet – personlyftar. I Sverige och länder med skattefinansierad vård ser det ut på ett sätt, medan det i många andra länder ser ut på ett annat sätt.

Den amerikanska representanten i arbetsgruppen, Lynda Enos, genomförde en undersökning av inrapporterade avvikelser med personlyftar till amerikanska myndigheter under många års tid. Slutsatsen var att orsaken till incidenter ofta beror på handhavandefel. Brist på regelbunden besiktning var också en viktig faktor i flera allvarliga händelser. Kombinerandet av lyftselar från ett företag med lyftar från ett annat företag med motsvarande kopplingsfunktion visade sig inte vara en orsak till incidenter vilket var en farhåga från många i Sverige när kombinationslistan i Sverige lades ner. Även incidentrapporter från andra länder som gruppen fick ta del av följde samma mönster.

- Den som upphandlar personlyftar har sällan kompetens eller tid att gå igenom alla de tjocka luntor som ISO-standarderna består av och som kan vara aktuella för en enskild produkt utan man förlitar sig på att innehållet är väl genomtänkt och användbart så man kan använda ISOs-produktkoder som en del i kravställningen för att få säkra och funktionella produkter i sitt sortiment, säger Erik Svarén.

- Och vi som företag följer ju det här blint, för att vi ska utveckla produkterna på rätt sätt, så det blir ju en form av checklista under produktutvecklingen för att uppfylla alla de här kraven, poängterar Kristin Törnkvist.