En belägenhetsadress anger var en plats finns fysiskt, till skillnad från en postadress som i första hand är till för postleverantören och kan vara en postbox. Adressregister med belägenhetsadresser används inom många verksamheter i både offentlig och privat sektor, t.ex. räddningstjänst, färdtjänst, posten, taxibolag, bussbolag, transportföretag, budföretag samt för navigationstjänster och vid tidningsutdelning. Med hjälp av belägenhetsadresser kan man bland annat få fram statistikuppgifter om var folk bor och var de jobbar i landet. Adresserna är även viktiga som förmedlare av ortnamn med kulturhistoriskt värde.

Tillgängligheten till adresser med god kvalitet och utbytet av adressinformation över gränserna blir allt viktigare. Kommittén arbetar med att förse adressättare och andra användare med riktlinjer och rekommendationer för hur olika belägenhetsadresser ska utformas och skapa förutsättningar för att olika organisationer ska kunna utbyta och använda adressdata på ett säkert, entydigt och rationellt sätt.

Snabb och trygg kommunikation förutsätter unika adresser med enhetlig terminologi. och Värdet på denna typ av informationen är högt, eftersom det används i så många olika databaser i samhället. Med hjälp av den framtagna standarden för belägenhetsadresser och ett bra adressregister med hög kvalité underlättas ett pålitligt datautbyte. Sverige ligger i framkant inom detta område genom att vi byggt vår standard på generella internationella standarder för geodata. Genom INSPIRE-direktivet införs en europagemensam infrastruktur och gemensamma bestämmelser som rör utbyte, delning, tillgång och utnyttjande av offentliga geodata och geodatatjänster som har förmåga att samverka. Inspire-direktivet kan även ge öppningar för nya affärsmöjligheter för företag i alla branscher som på ett eller annat sätt arbetar med eller hanterar geodata direkt eller indirekt.

Kommittén erbjuder adressättarna och användarna av adresser stöd i form av rådgivning för införande, utbyte och tillämpning av belägenhetsadresser på ett standardiserat sätt. Det är också viktigt att öka förståelsen för betydelsen av att använda belägenhetsadresser på rätt sätt.

Kommittén har tagit fram en standard och en handbok anpassade till krav och behov som uppstår i arbetet med Inspire-direktivet och den nationella geodatastrategin:

Standarden (SS 63 70 03:2015 Geografisk information – Belägenhetsadresser – Begrepp och principer)

Standarden beskriver regelverket för hur belägenhetsadresser ska skapas. Med hjälp av standarden och den enhetliga begreppsordlistan skapas även förutsättningar för alla att förstå varandra och tala samma språk i frågor rörande belägenhetsadresser. Detta leder i sin tur till ökad samhällsnytta inom många verksamheter, t.ex. kommunala förvaltningar, postdistributörer, räddningstjänst, taxi, buss, transportplanering, folkbokföring, utdelning av tidningar och insamling av statistik.

Handboken (SIS/TR 33:2017 Geografisk information – Belägenhetsadresser – Handbok)

"Minst en handbok hos varje adressättare"

Standarden kompletteras med en handbok som vänder sig till adressättarna i kommunerna samt till dem som använder sig av adresser i sina verksamheter. Handboken beskriver på ett informativt sätt hur standarden kan användas. Den är också en källa för information om adressättning, skrivregler och presentation på skyltar och kartor samt tillämpning av god ortnamnssed. Handboken innehåller en mängd bildligt beskrivna exempel på olika adressättningsexempel. Kommittén har som mål att alla kommuner i landet ska ha minst en handbok.

Webbinarier om adresser och adressering

SIS/TK 466 Belägenhetsadresser webbinar 2021 tog upp frågorna om vad som händer med adressfrågor utanför Sverige samt Kvalitetetsfrågor rörande adresser till företag och organisationer.

Vill du vara säker på att få en inbjudan, har du frågor och funderingar eller vill att vi tar upp en viss fråga i ett kommande webbinar kontakta Mats Åhlin på SIS (mats.ahlin@sis.se).  

Webbinariet om vad som händer med adressfrågor utanför Sverige.

Ta del av hela presentationen som pdf

Eller titta på hela webbinariet:

1. Introduktion
2. Nordiskt Adressforum
3. Internationell Standardisering ISO/TC 211 Geographic information/Geomatics del 1.
4. Internationell Standardisering ISO/TC 211 Geographic information/geomatics del 2.
5. Internationell adresstandard del 1 och 2.
6. Internationell adresstandard del 3 och 4.
7. Internationell adresstandard del 4, 6 och 5.
8. Frågestund del 1. Karttjänster, vindkraftverk m.m.
9. Frågestund del 2. Fråga från årjäng om namnstätning på gårdsadresser
10. Frågestund del 3. Byggnader som byter verksamhet, skyltning och kvartersnamn

Kvaliteten kan alltid bli bättre

Ta del av hela presentationen som pdf

Eurostatprojektet hos SCB för att kartlägga kvaliteten i SCB:s företagsdatabas - Road map for improved geospatial quality in the Swedish Business Register
     1. Del 1
     2. Del 2
     3. Del 3
     4. Del 4

Adressfel i Sigtuna kommun - Hur gick det sedan?
     5. Del 1
     6. Del 2

     7. Summering av presentationerna från Sigtuna och SCB

     8. Frågestund

Webbinarier om adresser och adressättning

Inspelningar från 30 mars 2022

Hela webbinariet ägnades åt inskickade frågor.

Ta del av presentation eller se inspelningarna av de olika delarna:

1. Inledning + Landskrona
2. Borås + Motala
3. Vetlanda
4. Skellefteå + Härryda
5. Halmstad 1
6. Halmstad 2
7. Oskarshamn
8. Nyköping + Avslutning

Inspelningar från 1 juni 2022

Hela webbinariet ägnades åt inskickade frågor.

Ta del av presentation eller se inspelningarna av de olika delarna:

1. Inledning
2. Nyköping
3. Sundsvall 1
4. Sundsvall 2 + Älmhult
5. Huddinge, Flen + Dorotea
6. Varberg
7. Årjäng
8. Habo
9. Arboga
10. Sigtuna 1
11. Sigtuna 2 + Avslutning

Inspelning från 12 oktober 2022
Tema: Hur används adresser i samhället?

Läs presentationen för: Hur avgörs om en adress är korrekt?

Vad kan hända när en adress inte är korrekt? (Del 1. Del 2.)

Aktualitet/kvalitét - rutin för hantering av inte korrekta adresser(Del 1. Del 2. Del 3.)

Var går gränsen mellan ett byadressområde och gatuadressområde? (Del1. Del 2.)

Vilka nya eller udda behov har tillkommit eller tillkommer och som behöver adressättas? (Del 1. Del 2. Del 3.)

System som använder adressinformation för att skapa mera nytta (Del 1. Del 2.)

Webbinarium 23 november: Fråga vad du vill om adresser 

Remisswebbinarium 3 oktober
Kommittén för Belägenhetsadresser har tagit fram standardförslag till uppdaterad utgåva av SS 637003 Geografisk information – Belägenhetsadresser – Begrepp och principer. Här kan du se webbinariet från den 3 oktober.

Filminspelningar

1. Nyttan med rätt adress och vilka som använder den

Starta denna presentation Nyttan med rätt adress och vilka som använder den och titta samtidigt på videon nedan 

2. Hur skapar man bra adresser?

Starta denna presentation Hur skapar man bra adresser och titta samtidigt på videon nedan

3. Handläggning

Starta denna presentation Handläggning och titta samtidigt på videon nedan

4. God ortnamnssed

Starta denna presentation God ortnamssed och titta samtidigt på videon nedan 

5. Hur används adresser?

Starta denna presentation Hur används adresser? och titta samtidigt på videon nedan

Presentationer

Temadag Verksamhetsadresser/Företagsadresser (2018):

Introduktion

PostNord/CityMail/Adressändring

Statistikmyndigheten SCB

Göteborgs Stad

SOS Alarm

Bolagsverket

Webbinar:

Webbinarie med tema adresser och adressättning - Ortsnamn och god ortnamnssed (2020)

Webbinarie med tema adresser och adressättning -praktiska exempel (2020)

Smarta knep för bättre kvalitet på adresser (2019)

Fördjupning kring adressättning - Praktiska exempel (2018)

Fördjupning kring god ortnamnssed (2018)

SIS policys, regler och villkor

Arbetsordning teknisk kommitté

SIS allmänna villkor för deltagande i tekniska kommittéer

Arbetsprogram för ISO och CEN

Kommittén ska bevaka arbetet inom ISO/TC 211 Geographic information/geomatics som rör belägenhetsadresser och adressättning.