Projektledningen för TK 478 Organisationers samhällsansvar publicerar en serie av intervjuer med kommitténs deltagare. Den här gången berättar myndigheten Swedac, som är Sveriges ackrediteringsorgan, om deras engagemang i kommittén och det pågående arbetet med att ta fram standarder om inom området organisationers samhällsansvar.

Hallå där Magnus. Ni gick med i kommittén när den startades, varför valde ni att gå in i detta?

När kommittén startades så lyfte den nya vikta aspekter rörande Socialt ansvarstagande, som det benämndes innan namnändringen, och som på ett bra sätt kompletterar andra kommittéer som Swedac är engagerade i tex. kvalitet och miljö. För Swedac är det viktigt att följa med i utvecklingen. Idag är det mycket fokus på hållbarhet och samhällsansvar är en del i det. Genom att vara med så får vi en bred insyn i området med många nya tillämpningar.

Vilka är dina förhoppningar om standarder inom området?

Min förhoppning är att användandet av kommitténs standarder gör skillnad för hela samhället. När organisationer använder de standarder som tagits fram av kommittén, som representerar olika intressenter, finns förutsättningar för användarna att göra ”rätt från början” och de kan starta sin utveckling med en bas byggd på mångas erfarenhet. Möjligheter att också bekräfta att en standard följs är också centralt.

Vilka standarder inom ert område tycker du är mest användbara och varför?

Den framtagna standard som har störst bredd är ju ISO 26000. Men olika ledningssystemsstandarder är också mycket användbara. Just nu har arbetet med en standard inom jämställdhetsområdet påbörjats. Jag hoppas verkligen att den kan få genomslag både i Sverige och internationellt. Denna standard sätter fokus på hur jämställdhetsarbetet kan genomföras till nytta för den enskilda organisationen men också hela samhället.

Vilka utmaningar ser du i standardiseringsarbetet?

Att utarbeta en standard kräver många intressenters bidrag med kunskap och kompetens. Att sedan enas om formuleringar i en standard är en process som ibland måste få ta sin tid, men det är viktigt att standardiseringsarbetet stöds av effektiva processer och digitala lösningar så att arbetet kan gå så snabbt som möjligt. Vi lever i en värld där utvecklingen går allt snabbare och då måste även standardiseringsarbetet hänga med. Men det är vid användningen av en standard som den stora nyttan kommer. Rätt typ av standard måste alltid utvecklas tex. en vägledning eller en kravstandard. Kravstandarden ger möjlighet att visa på att standardens krav uppfylls.

Hur upplever du det är att delta i TK 478?

Att delta i TK 478 är alltid mycket inspirerande och lärande. Genom mötet med deltagare från andra organisationer ges man möjlighet att få insikt i deras syn på en speciell frågeställning. Det har också gett mig ett nätverk av personer på ett mycket bra sätt. Att gemensamt utarbeta en standard och minnas diskussionerna kring vissa speciella formuleringar är speciellt tillfredställande när man ser att standarden kommer till nytta och gör skillnad.

Hur bidrar din organisation i standardiseringsarbetet?

Swedac är Sveriges ackrediteringsorgan, vilket innebär att vi ackrediterar eller med andra ord kompetensprövar och granskar laboratorium, kontrollorgan, certifieringsorgan eller verifieringsorgan att de uppfyller ställda krav i bla standarder.

Swedac deltar i ett tiotal olika SIS tekniska kommittéer, där vi bedömt att vårt deltagande är viktigt för det uppdrag, som myndighet, som vi har från regeringen. Swedac genomför också regelbundet information till olika kommittéer för att förklara standarders användning vid bedömning av överensstämmelse (tex. vid provning, kontroll, certifiering, verifiering) samt standarders roll i den internationella kvalitetsinfrastrukturen.